Vem fan tror han att han är?!
Vaknar varje morgon av brinnande hopp i varje atom och cell.
- Vem fan har givit mig skiten: i slutet blir det bara gnäll!
Jag hoppas och tittar, önskar och lyssnar, jag ställer mig på knä och ber...
- Men vad fan är det jag ser?!
Vi glider långsamt fram på böljan blå till vackra vågors musik.
Han ser på mig genom oskymd sikt och spyr. Av synen av min fysik.
Vem fan tror han att han är?!
Innan han kom var jag mensa-material och inte idiotiskt kär!
Men så är dagen slut och det är dags att slumra in.
Jaja, i drömmen är han i alla fall min.
Kommentarer
Postat av: Adam
Okej, jag gillar väl den romantiska bilden av lantisen!!:)
Trackback
